Category Archives: kollaboration

kollaboration Swedish

Del 13 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

Detta är sista delen i serien om Samarbeta i design och genomförande av undervisning. Bloggposterna är är skrivna utifrån kursen Biologi 1, men inspirerar förhoppningsvis till samarbetesprojekt över nätet i andra ämnen och ämnesövergripande projekt.

I föregående inlägg skrev jag om vertyget CompendiumLD. Antagligen är det ett stort steg för lärare som samarbetar över nätet att gemensamt börja använda ett verktyg som CompendiumLD i planering av undervisningen. Istället rekommenderas Zoho Docs eller Google docs, största fördelen med att använda ett gemensamt dokument är att det går att samarbeta i realtid. Nackdelen är att man måste skapa en gemensam struktur på planeringen och som känns igen av alla.

För att konkretisera idéerna om samverkan i planering och genomförande av undervisning i kursen biologi 1, har några moment utvecklats. Momenten har designats utifrån samma struktur, se gemensam mall, med följande rubriker.

Moment -

Övergripande beskrivning

Innehåll:

Resurser

Lärresurser

Webbverktyg, teknisk utrustning…

Undervisning – innehåll grund för upplägg av Lektion/Ämneshandledning
Vid all publicering i kursen infoga #gy11bio i rubriker! Detta gör att innehållet som publiceras är sökbart.

Uppgifter för lärande

Formativ bedömning

Uppgifter för summativ bedömning

Summativ bedömning

Designen av momentet utgår från styrdokument och valda teorier för design av undervisning. Idéen är även att skapa en helhet i användningen av kommunikationsmöjligheterna i nya medier /webbverktyg. Momenten inte lektionsplaneringar utan längre moment för att kunna anpassas till aktuell “lektionskontext”. Planeringarna kan delas in i två kategorier “Söka, omarbeta och dela information” och  ”Producera information”

Det första momentet Introduktion till social bokmärkning & webb-verktyg beskrivs sammanfattningsvis nedan.

Momentet är en introduktion till att använda “web 2.0 verktyg” och “nya medier” i undervisningen genom att introducera sociala bokmärkningsverktyget Diigo, samt komplementerande “verktyg”.  Syftet med att använda Diigo är att samla, bearbeta och dela information gemensamt.
I samband med introduktionen av Diigo introduceras även komplementerande verktyg:
  • Twitter
  • Flickr  (CC-märkning)
  • Presentations program Prezi alternativt
  • Mindmap programmet – bubbl.us
  • Rss – läsare & netwibes?

I momentet skapar eleverna begreppskartor över de centrala begreppen som ingår i kursen. Arbetet med begreppskartor ligger till grund för introduktionen av Diigo.

Syftet med momentet är även att eleverna arbetar med att ställa egna frågor och söka information som ger svar på frågorna. Momentet tar även upp grundläggande frågor om upphovsrätt genom att Creative commons introduceras. Även grundläggande frågor om källkritik och hur man bör kommunicera i professionellt syfte i nya medier tas upp i momentet. Momentet är även en möjlig introduktion till kursen biologi 1 på gymnasiet.

Både grundstrukturen och idéerna i flera moment kan användas i andra kurser eller ämnesövergripande projekt. Allt material är fritt att använda och omarbeta. Momenten beskrivs övergripande i  dokumentet:  Övergripande planering.

kollaboration Swedish

Del 12 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

Hur ser lärares planering av undervisning ut? Mitt svar på den frågan grundar sig på mina erfarenheter som lärare. Uppfattning är att det ser enormt olika ut, allt i från lärares själv utvecklade databaser med noga uppföljning att alla delar av styrdokumenten får lika stort utrymme, till kortfattade anteckningar på papper. Troligtvis görs idag de flesta planeringar på dator. Att den görs på datorn möjliggör också att den delas med andra, men för att delade planeringar lättare ska bli användbara och förstådda av andra bör de struktureras på likartat sätt. Att strukturera planeringen på likartat sätt finns det dock både för och nackdelar med.

Det finns idag en flora av program för att planera undervisningen, men ett av dem skiljer sig från allt annat jag har sett. CompendiumLD ger en stor flexibilitet i planeringen av undervisningen, samtidigt som den hjälper till att strukturera planeringen, inte minst genom att hela förloppet kan bli synligt inklusive delar som formativ bedömning. Programmet har utvecklats av Open University och är fritt att ladda ner.

Ett exempel på hur planeringen av undervisningen kan struktureras

 

En möjlig väg för att underlätta delande av planering av undervisningsmoment är att en grupp lärare delar planeringar gjorda i samma programvara och hjälps åt att utveckla undervisningsmomenten, helst i samarbete med andra, såsom skolbibliotekarier och forskare. Även läromedelsproducenters kunskaper bör tas till vara vid utformandet av momenten. (Hur ekonomin ska lösas har jag i dagsläget ingen uppfattning om.)

Nackdelen med programvaran är att det inte finns online utan att man måste dela planeringarna via en server. En annan nackdel är att det är en relativt hög kunskapströskel för att komma igång med att använda programmet. Trots nackdelarna överväger fördelarna med att använda programmet.

kollaboration Swedish

Del 11 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

Att läromedel strukturerar desigen av undervisningen är välkänt, inte minst i matematikämnet på gymnasiet, men traditionella läromedel styr antagligen till stor del utformningen av undervisningen även i andra naturvetenskapliga ämnen. Med en dator per elev ges nya möjligheter för val av lärresuser. Lärresurser som beskrivs i inläggen del 9 och 10 hjälper inte till att strukturera undervisningen på samma sätt som traditionella läromedel, genom att de inte är designade för kursen. Planeringen/ designen av undervisningen måste därav i högre utsträckning utgå från styrdokumenten. Genom detta kan elever i högre utsträckning involveras i processen att tolka styrdokumenten och gemensamt med eleverna planera undervisningen. Även om eleverna ska och bör ha inflytande på utformningen av undervisningen är det lärarens ansvar att designa undervisningen, vilket tar mycket tid då inte läromedel hjälper till att strukturera undervisningen.  Tiden för planering av lärande aktiviteter är begränsad och detta är ett av de främsta argumenten för att lärare behöver samarbeta i design av lärande moment. I samarbetet bör även bibliotekarier och andra att ingå. Genom att öppna upp designprocessen kan även elever i högre utsträckning påverka utformningen av undervisningen.

Samarbetetsmöjligheterna genom nya medier möjliggör inte bara att utbyta idéer och tankar, genom sociala medier. Att både planera och genomföra undervisningen gemensamt med andra lärare är fullt möjligt. Samarbetet kan till en början bestå i att dela presentationer, men kan utvecklas till att gemensamt designa längre moment. Momenten måste självklart anpassas till den aktuella kontexten i varje skola. Läs om fler argument för att samverka i planeringen och genomförande av undervisning i inlägget del 4.

Det finns idag inga tillgängliga resurser som hjälper till att strukturera längre samarbeten mellan gymnasielärare i Sverige, kanske är det inte ens en fruktbar väg att bygga upp funktioner som underlättar samarbetet, utan samarbetet måste växa fram. Självklart tar det mycket tid i anspråk att bygga upp relationer, genom social medier som twitter, vilket antagligen är grunden för att utveckla ett fruktbart samarbete. Att det även tar tid att sätta sig in i möjligheterna med nya medier och utveckla tekniska kompetenser är några av faktorer som är problematiska. Det finns många hinder för lärares samarbete över nätet, men genom att öppet samverka i planeringen och genomförandet har troligtvis på sikt stora fördelar både för elever och lärare.

Det praktiska målet i forskningsprojektet var när det formulerades i slutet av hösten att:

Målsättningen är att gemensamt tolka styrdokument, samplanera, utforma och delvis genomföra delar av kursen Biologi 1 gemensamt, där möjligheter att använda ”webb-verktyg” (kommunikation i sociala medier och även andra artefakter) utprovas och gemensamt förbättra designen av undervisningen.

Det jag såg som rimligt att göra under det första året var att deltagarna gemensamt arbetade med:

- Några delar i centrala innehåll väljs ut (helst gemensamt)
- Samskapande av design av två kursmoment, baserade på föreslagna skisser
- Gemensamt utförande av momenten (Olika roller)
- Dialog om effekter av momentet

Av olika anledningar, som jag kommer att återkomma till, har det visats sig vara många svårigheter förknippade med att genomföra samverkansprojektet. Anledningarna är antagligen komplexa då de kan bero på orimliga ansatser från min sida, se inbjudan till projektet, på praktiska problem, till att idéerna om att öppet samarbeta inte passar in i dagens organisation av skolan.
De tekniska möjligheterna till att öppet dela med sig av sina kunskaper, att samarbeta, att föra dialog genom sociala medier… kommer i framtiden att öka. Som jag ser det kommer därmed behovet att samverka över nätet också att öka.
Kommande inlägg visar på ett verktyg som är utformat för att använda i design av undervisning.

kollaboration OER Swedish

Del 10 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

I förra inlägget visade jag på CK 12, som är en öppen textbook licensierad genom CC BY-SA  (se https://creativecommons.org/weblog/entry/14141 och about). CK 12 drivs genom CK-12 Foundation en “non-profit organisation” med syftet att minska kostnaderna för läromedel. Genom att licenciera materialtet enligt ovan skapas en öppen digital lärresurs (OER). Det är ur många aspekter fördelaktigt att i undervisningen använda öppna lärresurser, bl.a. ger möjlighet för elever och lärare att omarbeta och publicera materialet. Ännu finns ingen motsvarighet till CK 12 på svenska och det finns ett behov av öppna digitala lärresurser på svenska. Läs mer på CelaOmvärldsbloggen och i tidigare inlägg.

För biologi ämnet finns en fantastisk resurs: bioscience explained, där mycket av materialet har CC licens.

 

Lärresurser som exemplen i föregående inlägg och inlägget ovan inbjuder (i olika grad) till dialog. Artiklarna i bioscince explained skriver forskare, vilka är möjliga att kontakta. Genom att öppna digitala lärresurser tillåter att materialet omarbetas och publiceras, skapas förutsättning för dialog i högre utsträckning än vid användande av traditionella läroböcker. Jag är övertygad om att läresurser går från tryckta böcker som inte inbjuder till dialog mot mer dialoga resurser. Detta är inget nytt, om man vidgar begreppet lärresurser till personer, har dialoga möten med personer utanför skolan och inte minst läraren alltid funnits. Den “nya” mediatekniken erbjuder dock andra möjligheter till kommunikation med lärresurserna (personer), som inte tidigare var möjligt, ett exempel på detta är bloggen biolog(g):

Biolog(g)

Genom att se detta som en lärresurs skapas möjligheter till kommunikation mellan forskare och elever. Att designa undervisning där elever skriver kommentarer på en en blogg kan vara utmanande både för elever och för läraren, men det kan ge elever kunskaper om att använda resurser på nätet för livslångt lärande. I den bästa av världar fortsätter elever efter kursens slut fortsätter att kommunicera med de introducerade resurserna. Biolog(g) är ett exempel på en blogg – det finns flera relevanta bloggar inom biologiämnet, där elever inte behöver lägga tid på att värdera källan. En annan blogg och site som kan vara användbar har skapats av Henrik Bränden. Henrik har även flera öppna lärresusurser inom molykylärbiologi, se länksamlingen databaser.

Om man i undervisningen aktivt arbetar med att värdera källor kan design av lärande aktiviteter bestå i att eleverna kommenterar bloggar som de finner intressanta. För att detta inte ska bli individuella aktiviteter bör undervisningen organiseras utifrån idéen “knowledge building”, se inlägget del 4. För att eleverna och lärare ska kunna hitta inläggen bör de alla innehålla en gemensam hashtag. Andra möjligheter till kommunikation med forskare… i undervisningen är att använda twitter och andra sociala medier.

kollaboration Swedish

Del 9 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

Inlägget bygger på föregående inlägg och tar upp resurser som inspirerar till design av undervisningsmoment i biologiämnet på gymnasiet, men som fungerar som uppslag även i andra ämnen. Den första resursen visar ett konkret exempel på vad som är möjligt att åstadkomma gemensamt med elever. Övriga exempel visar resurser som om de används skapar möjligheter till ”nya” former av lärandeaktiviteter.

Extreme biology

 Extreme biology är ett otroligt exempel på vad lärare kan åstadkomma gemensamt med elever. Ms. Baker beskriver sidan på följande sätt: “Extreme biology is a blog written by Ms. Baker and her high school biology students. It began in 2005 and was originally called, Miss Baker’s Biology Class Blog.”

Scitable

Scitable är “Scitable is a free science library and personal learning tool brought to you by Nature Publishing Group, the world’s leading publisher of science.”
Genom att låta eleverna använda en resurs som denna skapas stora möjligheter för design av lärande aktiviteter. Det finns flera argument mot att använda denna resurs i undervisningen, som att texterna kan vara svåra, samt att de inte är på svenska. Eftersom Scitable är utformat som ett personligt verktyg för lärande kan det vara fördelaktigt att använda verktyg som diigo för att eleverna gemensamt tolkar och bearbetar informationen. Genom att elever och lärare gemensamt läser texterna förslagsvis med verktyget  kan även språkliga svårigheter undvikas. Vidare ger detta många möjligheter till ämnesövergripande undervisning med engelska undervisning.

Ck-12

En annan resurs som jag, som lärare ofta återkom till är CK 12, se även tidigare inlägg. Genom att CK 12 är faktagranskad är sidan mycket användbar som referens, nackdelen är att även denna resurs är på engelska. Nedan följer två exempel på svenska.

Naturhistoriska Riksmuseet

Forskning.se

 


knowledge building kollaboration Swedish

Del 8 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

Det finns idag många intressanta uppslag på lärandeaktiviteter skapade av lärare både inom Sverige och utomlands, se bl.a.  Per Falks material bloggen Att titta på vad andra lärare gör är värdefullt, men att dialog designa moment utifrån gemensamma teoretiska utgångspunkter (ex Knowledge building) skapar helt andra möjligheter. Det är antagligen först i dialogen om designen av lärandeaktiviteterna som bakomliggande idéer blir synliga. Detta är av största vikt då det, som i “Knowledge bulding” eller “triacologic approach to learning” inte handlar om att införa teknik, se inlägg del 4. Det finns inte lika många uppslag tillgängliga att bygga vidare på eller hämta idéer från, när det handlar om lärares gemensamma design av längre undervisningsmomement. Första steget till att börja samverka finns i att allt fler lärare börjar dela med sig av sitt material bl.a. genom att dela sitt material i Google sites, se exempelvis Biologi A av Marion Schöttelndreier se även bloggen och NV10 Biologi Aav Henrik Wilmar.
Jag är övertygad om att om lärare genom olika kommunikations verktyg i dialog börjar utforma gemensamma planeringar kommer det att i grupperna finnas tillräckligt med kunskap och idéer för att utforma lärande aktiviteter där elever får möjlighet att delta i kunskapsuppbyggande aktiviteter över nätet.
Designen av moment kan delas öppet för andra att bygga vidare på, dvs att verket  CC-licensieras med rättighet att “du tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk“. Den lämpligaste licensen att använda för detta är:

 

 

Erkännande-IckeKommersiell 2.5 Sverige (CC BY-NC 2.5)

Inom forskningsprojektet har arbetat med att konkretisera ideen – att eleverna arbetar med “gemensamma kunskapsuppbyggande aktiviteter över nätet” – genom att designa några tänkbara moment. Momententen bör ses som idéer att hämta inspiration från (inte bara till undervisning i biologi). Momenten nedan är “Work in progress” – ett arbete som om du kommer att undervisa i Biologi 1 gärna får delta i. Momenten är fria att omarbeta, redigera – hör av dig om du är intresserad.

1. Moment – Introduktion till social bokmärkning i Diigo och kompleterande webbverktyg

Nedan – ett utdrag från momentet:

Övergripande beskrivning

Momentet är en introduktion till att använda “web 2.0 verktyg” och “nya medier” i undervisningen genom att introducera sociala bokmärkningsverktyget Diigo, samt komplementerande “verktyg”. Syftet med att använda Diigo är att samla, bearbeta och dela information gemensamt.  I samband med introduktionen av Diigo introduceras även komplementerande verktyg

  • Twitter
  • Flickr  (CC-märkning)
  • Presentations program Prezi alternativt
  • Mindmap programmet – bubbl.us
  • Rss – läsare & netwibes?

I momentet skapar eleverna begreppskartor över de centrala begreppen som ingår i kursen. Arbetet med begreppskartor ligger till grund för introduktionen av Diigo.

Syftet med momentet är även att eleverna arbetar med att ställa egna frågor och söka information som ger svar på frågorna. Momentet tar även upp grundläggande frågor om upphovsrätt genom att Creative commons introduceras. Även grundläggande frågor om källkritik och hur man bör kommunicera i professionellt syfte i nya medier tas upp i momentet.
Momentet är även en möjlig introduktion till kursen biologi 1 på gymnasiet. Momentet Evolution bygger på detta moment.
Utgångspunkter för design av momenten är:   - “knowledge building” / PLE – begrepp – taggar – taggmoln- begreppskartor

Det är inte bara lärare som behövs för att designa lärande aktiviteter i nya former utan även andra resurer, som läromedelsförlag, forskare… är viktiga att få med i samarbeten. Däremot tror jag det faktum att lärare delar med sig av sina ideer och design av undervisningsmoment är centralt för att andra ska kunna bidra till skapandet av gemensamma resurser.