Jag har inte på långa vägar tänkt färdigt i denna fråga, men börjar ändra uppfattning om det är någon större skillnad mot tidigare när det gäller vilka kunskaper som är viktiga för elever att lära sig som går i skolan idag och imorgon mot förr.

Självklart är det en annan verklighet de möter än när jag eller mina föräldrar gick i skolan. Eleverna kan bl.a. snubbla över sidor (information) som är direkt olämpliga (på ett helt annat sätt än när jag gick i skolan) och de har en enorm informationsmängd att navigera i, men grunderna i det barn och ungdomar behöver lära sig är fortfarande samma.

Vad är det elever ska lära sig i skolan och varför?
Ett närmande är att dela upp lärandet i dels vad de själva vill lära sig och vad samhället, föräldrar… anser att de måste lära sig, dvs informellt och formellt lärande. När detta inte är någon uppdelning utan är ett och samma har vi en bra skola. Möjligheten för att denna uppdelning ska suddas ut är kanske större idag genom att nya medier (sociala medier) underlättar i att hitta intressanta personer att kommunicera med och internet underlättar att hitta relevant information.

När det gäller det som elever vill lära sig, finns det idag fler möjligheter att lättare få tag på information. Det är betydligt lättare att om och om igen se de förebilder som finns, hitta information som hjälper dem vidare och inte minst att hitta andra som vill lära sig samma saker.

Men vad är det man vill lära sig? Det man har sett, läst om…. någonstans kommer idéerna ifrån. Finns det idag fler möjligheter för barn ungdomar att utveckla sig i det de vill? Är samhället mer tolerant för att vi lär oss olika kunskaper? Självklart beror det på en mängd faktorer och det ser väldigt olika ut, men i grund och botten tror jag inte att barn idag har fler idéer, rikare fantasi… och mer möjligheter, men inte heller att det är tvärt om. Däremot finns det fler vägar vidareutveckling av egna intressen, som kan leda till arbete och självklart till personlig utveckling. Eleverna är idag inte lika låsta till tid och rum, utveckling av kunskaper inom ett specialområde kan leda till arbete i en helt annan del av världen.

Detta resonemang leder in på att skolan i högre utsträckning bör bejaka barns egna drivkrafter för personligt lärande (kunskapsutveckling – kunskapsförändring – kunskapsförädling) och att vi bör minska på det som samhället anser att barnen bör kunna. Skolan behöver koncentrera sig på att bygga upp elevernas förmåga till eget lärande. Idag behöver vi vara öppnare än tidigare eftersom vi befinner oss i en brytningstid. Självklart har alla tider varit brytningstider, förändringar har alltid skett och kommer alltid att ske, men antagligen går förändringen fortare just nu än vad den gjort på länge.

När elever ser att de lär sig bättre (lär sig det som är mer relevant för dem) utanför skolan än i skolan och att de formella kraven blir allt mer åtskilda från det de ser behov av att lära sig, skapas märkliga begrepp som ”skolkunskaper”. Detta handlar inte om att skola (inte byggnaden) inte kan vara en lämplig plats för att lära sig, utan för att skolan idag är en konservativ institution. Det är inte hållbart att det som elever vill lära sig ligger långt från det samhället, (& föräldrar) förväntar sig och kräver genom styrdokument.

(Jag vet att jag tar mig stora friheter i denna text och argumenten är helt baserade på mina upplevelser. Texten måste läsas som ett uttryck för vad jag ser just nu och att mina åsikter kommer att ändras.)

Vilka kunskaper ska samhället kräva att eleverna lär sig i skolan?

Nu pratar många om 21st centuary skills och några organisationer är mer tongivande än andra bl.a. PARTNERSHIP FOR 21ST CENTURY SKILLS (Framework for 21st Century Learning.” http://www.p21.org/index.php?option=com_content&task=view&id=254&Itemid=119 (Accessed November 7, 2010) och OECD
(21ST CENTURY SKILLS AND COMPETENCES FOR NEW MILLENNIUM LEARNERS IN OECD COUNTRIES
EDU Working paper no. 41. OECD http://www.oecd.org/LongAbstract/0,3425,en_2649_33723_44303186_119684_1_1_1,00.html.)

Vad är då 21st centuary skills och skiljer de sig från 90-talets ”skills”?

Det är ingen lätt fråga om man vill försöka definiera vilka kunskaper som behövs för arbeten som ännu inte finns, men å andra sidan är det i stort sett samma “skills” som alltid har behövs. I diskussionen om vilka kunskaper eleverna ska lära sig i skolan, som diskuteras i termer av ”framtidens kunskaper”, behövs en vidgad dialog, som självklart behöver utgå från hur samhället ser ut idag och den teknik som är tillgänglig idag.

I inledningen på Lpf 94 står det att:

”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla….
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet…..

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse…..
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både möjlighet och skyldighet att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där….

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Då värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem….
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. ….

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.

Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan ska bidra till elevernas allsidiga utveckling….

Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta….

Genom studierna ska eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra.
Skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge gymnasieeleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.
Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation….
Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser…

Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion…

…Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Därvid ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld eleven möter i skolan och det arbete eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan.
Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro.” (Lpf 94)

Vad är meningen med att kopiera större delen av inledningen i Lpf 94, en läroplan som är historia?

Det mesta av det som står i denna inledning är det som skolan ska ägna sig åt även i fortsättning, visst finns det delar i Lpf 94 som är problematiska, men på det hela taget kan jag inte se någon större skillnad på detta och det eleverna skulle behöva i framtiden, dock är delar av det som går under benämningen ”21st centuary skills” är nya och måste läggas till. Men det problematiska är antagligen snarare att skolan inte har organiserats på sådant sätt att den har genomfört de förändringar som Lpf 94 innebar. En av de förändringar som bör göras är att utöka elevernas möjligheter att utveckla sitt egna lärande och ansvarstagande för sin kunskaps-  -utveckling –förändering -förädling.

Skolan bör i högre utsträckning skapa än bättre förutsättningar för ”elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling”. Antagligen är livslångt lärande än viktigare idag än 94, när vi om 10 år inser att Kinesiska är det stora världspråket och att det var just det som eleverna borde ha lärt sig i skolan. I vissa avseende har begrepp i LPF 94 förändrats, som ex bildnings-begreppet.  När det gäller bildningsbegreppet behöver inte minst ”teknokulturell bildning” (Lövlie, Lars. 2006. “Technocultural education.” in Seminar. net–International Journal of Media, Technology and Lifelong Learning, vol. 2 seminar.net/files/vol2-1/lars-lovlie%20-vol2-1.pdf ) och ”postkolonial bildning” (Bildningens förvandlingar, edited by Bernt Gustavsson. Göteborg: Daidalos.) diskuteras. Detta är antagligen inte detta man syftar på i Lpf 94 och därmed innebär det förändringar av vad eleverna ska lära sig när begreppen ändras.

Kortfattad avslutning, absolut avgörande för elevernas lärande för framtiden, oavsett om det kallas ”21st centuary skills” eller Lpf 94, är om skolan blir en större del av samhället och om samhället släpper tid och resurser för att ta ett större ansvar för barn och ungdomars lärande. Detta innebär inte att lärare inte ska ta ansvar, utan snarare tvärt om, att läraren behöver lägga större kraft på att skapa lärandesituationer i möten med ”omvärlden”.

Att idag diskutera ”21st centuary skills” är bra inte minst ur den synvinkeln att dagens kommunikationsformer blir synliga (nu när vi lever på 2000-talet). Att förbereda elever på arbeten som ännu inte finns är det vi ska göra i skolan? Antagligen är detta inte något vi bör göra, men självfallet bör vi diskutera vilket framtida samhälle vi vill vara med och skapa för barnen som går i skolan idag.
”21st centuary skills” – är i sig ett problematiskt begrepp eftersom vi redan är 10 år in på 2000-talet. Vilka kommunikationsmönster har vi idag, hur ser samhället ut idag…? Skolan kan inte vara en bromskloss i samhället utan måste ha en större del i det…. då skulle aldrig dessa frågor uppkomma.

Vilka delar i ”21st centuary skills” är nya – kollaboration? Vad ska vi lägga till i styrdokumenten? Och framförallt vad ska vi ta bort från styrdokumenteten för att låta eleverna få större utrymme för sitt lärande och därmed utveckla sin personliga lärmiljö? Eller behövs det helt nya styrdokument? Antagligen är de stora frågorna hur ska ämnesindelningen se ut, behövs de? Vad kan vi ta bort från ”ämneskunskaperna” och vilka nya ämneskunskaper ska vi lägga till, utan att lägga på för mycket av det ”samhället kräver”.