Tag Archives: #gy11ke

informationskompetens knowledge building kollaboration Swedish

Del 4 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

2011/06/16 – 9:00 f m

I föregående post skrev jag om nya kompetenser. Ideerna för att gemensamt designa och genomföra undervisning bygger inte främst på att eleverna ska utveckla ”nya kompetenser” utan på att eleverna deltar kunskapsuppbyggande aktiviteter. Ideerna som har rötter i knowedge building, som under lång tid har utvecklats av Carl Berieter och Marlen Scardamalia. Webbverktygen och kommuniktationsmöjligheterna tillgängliga idag erbjuder likande möjligheter som Knowledge Forum.  Fostering communities of learners (FCL) har liksom Knowledge building den bärande ideén ”Knowledge Communities”. På senare år har Kai Hakkarinen har utvecklat Trialogical approach to learning, som bygger på Knowledge building och Slotta och Najafi har arbetat med Knowledge Community and Inquiry. Att organisera undervisning där eleverna deltar i kunskapsuppbyggande aktiviteter innebär bl.a.:

“While the research in FCL and KB may emphasize somewhat different pedagogical processes and epistemological frameworks, both are dedicated to the vision of a classroom where students collaborate in developing ideas, and rely on the contributions of their peers as a primary resource for learning. Both projects require a deep epistemological commitment from students and teachers that is consistent with autonomous lifelong learning, resulting in radical departure from conventional forms of classroom instruction.” (J D Slotta & Najafi, 2010)

Webbverktygen som finns tillgängliga idag liknar Knowlege Forum och tycks skapa liknande förutsättningar för ”Knowledge building” – aktiviteter. Informations och kommunikations-teknologin erbjuder nya möjligheter för att organisera gemensamma lärande aktiviteter. Men att bara introducera och använda wikis, bloggar i undervisningen leder inte till att etablera en ”knowledge community”:

”Establishing a knowledge community within the classroom involves changing the learning practices of all students and teachers, as well as their epistemological perspectives. This cannot be achieved simply by adding a wiki or a blog to a classroom.” (J D Slotta & Najafi, 2010)

Då elever får tillgång till en dator per elev organiserar de sitt interface på olika sätt, kommunicerar genom olika verktyg – organiserar sin personliga lärmiljö (PLE). (PLE är inte ett vedertaget koncist begrepp.) Att bygga upp sin personliga lärmiljö och sitt personliga lärande är en annan möjlig ide som grund för design av undervisning.


Klippet är uppladdat av Wendy Drexler, som forskar på PLE inom skolan.

 

På vilka ideér design av undervisning bör bygga på när nya medier används är inte självklart, men idag tänker jag att det kan vara fruktbart att designa undervisning som bygger på att elever knyter kontakter med intressanta personer och organiserar resurser och genom det skapar personligt anpassade lärande aktiviter inom och utanför skolan – som kan bli synliga i inom lärande aktiviterer inom skolan.

I can’t hear you, it’s a baaaaa-d line by hojusaram, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by  hojusaram 

Att bara bygga på PLE är antagligen inte fruktbart utan grunden för design av undervisning bör bygga på att elever (tillsammans med elever och lärare på andra skolor och andra utomstånde) deltar i gemensamma information- / kunskaps-uppbyggande aktiviteter.

Refernser:

Slotta, J D, & Najafi, H. (2010). Knowledge Communities in the Classroom. International encyclopedia of education. Oxford.

.

Tags , , , , , , , , | Permalink | Comments (4)
informationskompetens kollaboration Swedish

Del 3 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

2011/06/16 – 8:31 f m

Att lära sig att lära sig genom nätet är komplicerat:

 

”Finding and organizing online content related to personal interests and learning objectives can be a difficult task, given the quantity of information on the web and the ease of adding more.

…

Keeping track of one’s own contributions, and those of valued peers and colleagues, adds another layer of complexity.” (The Horizon Report 2009)

Skolan och lärare har en viktig uppgift i att lära alla elever att använda kommunikationstekniken för ”personligt lärande”. Där det behövs nya kompetenser,  “the skills that are important in a knowledge-based society were previously associated with deep learning of specialized knowledge, metacommunication, metacognition, and task reconceptualization” (S. R. Ludvigsen & Mørch, 2010).

De nya kompetenserna är inte entydiga, men organisationer som EU, Partnership for 21st Century Skills, OECD framhåller följande kompetenser:

  • Collaboration
  • Communication
  • ICT literacy
  • Social and/or cultural skills; citizenship
  • EU betonar även vikten av att lära sig att lära.
    (Voogt & Roblin, 2010)

Henry Jenkins (2006) skrev för fem år sedan att:

”the new media literacies should be seen as social skills, as ways of interacting within a larger community, and not simply an individualized skill to be used for personal expression. … youth need skills for working within social networks, for pooling knowledge within a collective intelligence, for negotiating across cultural differences that shape the governing assumptions in different communities, and for reconciling conflicting bits of data to form a coherent picture of the world around them.”

Jenkins hävdade i samma artikel att:

  • vi måste integrera de nya kunskapskulturerna i skolan – inte bara genom grupparbeten utan även genom ”långväga samarbeten” mellan olika lärande gemenskaper.
  • studenter behöver upptäcka hur det är att bidra till kunskapsuppbyggande aktiviteter genom t.ex. att blogga

För att inom skolans ramar kunna skapa lärande aktiviteter där elever ingår i ”långväga kunskapsuppbyggande aktiviteter” krävs då, som jag ser det, att lärare samverkar i planering och genomförande av undervisning.

 

Referenser
Jenkins Henry in Adams, D. (2006). Digitalt kunnskapsløft? E-learning

The Horizon Report: 2009 K-12 Edition; The New Media Consortium and the Consortium for School Networking http://eskillslearning.net/uploads/2009-Horizon-Report-K12%20with%20summary.pdf

Ludvigsen, S. R., & Mørch, A. I. (2010). Computer-Supported Collaborative Learning: Basic Concepts,Multiple Perspectives, and Emerging Trends. International encyclopedia of education. (pp. 290-296). Oxford

Voogt, J., & Roblin, N. P. (2010). White Paper 21stCS_Final_ENG_def. Retrieved November 7, 2010, from http://74.125.155.132/scholar?q=cache:X0gG2NvQPNsJ:scholar.google.com/+21ST+CENTURY+SKILLS&hl=sv&as_sdt=2000

Tags , , , , , , , , , , | Permalink | Comment (0)
informationskompetens kollaboration P2PU Swedish

Del 2 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

2011/06/15 – 6:32 e m

Nya former för att arrangera lärande aktiviteter, där kommunikation genom nya medier är centralt, utvecklas utanför traditionella utbildningssystemet, se exempel som Mooc


Men även nya organisationer som P2pU börjar växer nu fram, sedan 10 år finns MIT open courseware och idag sker utveckling av flera likande projekt. Detta är exempel som pekar på att lärandet genom nätet är en viktig del för det traditionella skol/utbildningssystem att ta i beaktning.

Lärande utanför skolan (informellt lärande) har alltid varit en viktig del av barn och ungdomars lärande och har organiserats (och organiseras) på många olika sätt. Att lärande aktiviteter organiseras utanför skolan är inget nytt och troligtvis lär sig inte att elever mer utanför skolan idag än tidigare. Visst är det många som bl.a. hävdar att det är lättare att få tag på information, men stämmer det? Var och är det inte lättare att gå till bibliotektet och fråga en kunnig bibliotekarie än att sitta och söka information själv? Det finns dock många skillnader – det är lättare att skicka ett mail, tweet… till en kunnig person än att tidigare få tag på en adress till författaren av en bok, men:

De två stora skillnaderna, som jag ser det (som får konsekvenser för utbildningsystemet) ligger i att det informella lärandet struktureras genom öppna kurser, genom att ideer som PLE, där tekniken bidrar till att organisera och strukturera lärandeaktiviteterna och att tekniken bidrar till lärandet kan bli mer synligt för lärare (och andra). Elevers aktivitet på nätet (filmer, ljudklipp, inlägg i forum…) kan synliggöras inom skolans kontext. Då uppkommer frågor som finns det tid, intresse, möjligheter att ta tillvara detta lärande? Ses dessa kunskaper som relevanta kunskaper inom skolans struktur? Finns det tid att bedöma dessa kunskaper?

CC BY-NC 2.0 by Trondheim Byarkiv

Frågan är inte om utan hur och när utbildningssystemet kommer att förändras, men
”Integrating new, technology-based innovations into one’s classroom practice is not easy. Teachers rely on familiar methods not because they lack incentive for improving student learning, but because these methods fit within the complex ecology of their classroom and school community. Teachers’ methods must also accommodate the mandated curriculum subject content, which is usually assessed through conventional measures.” (Peters & James D. Slotta, 2010)

Exemplen med P2PU och MOOC visar på andra sätt att organisera lärande aktivieter, som möjliggörs genom nya teknologier. Nu introduceras nya teknologier i skolan och
”The technolgical inventions can lead to a radical shift in the educational systems and learning activites, but if we wants that to happen it require innovations not only invensions” (Jacobson & Reimann, 2010)

Problematiken med att använda nya medier i undervisningen ligger inte bara i den komplexa klassrumsekologin utan antagligen även till stor del i lärares och elevers värderingar.

“The more a literacy practice that is mediated by digital encoding privileges participation over publishing, distributed expertise over centralized expertise, collective intelligence over individual possessive intelligence, collaboration over individuated authorship, dispersion over scarcity, sharing over ownership, experimentation over ‘normalization’, innovation and evolution over stability and fixity, creative- innovative rule breaking over generic purity and policing, relationship over information broadcast, do-it-yourself creative production over professional service delivery, and so on, the more sense we think it makes to regard it as a new literacy.

This means that being an ‘insider’ to a new literacy practice presupposes sharing the ethos values in question; identifying with them personally. Consequently, what may look on the surface like engagement in a new literacy may well turn out upon closer examination not to be. “(Lankshear and Knobel 2007)

 

References:
Jacobson, M. J.; Reimann, P. (2010). Invention and Innovation in Designing Future Learning Environments. Designs for Learning Environments of the Future (pp. 205-232). Springer US. Retrieved from http://dx.doi.org/10.1007/978-0-387-88279-6_8

Lankshear, C., and M. Knobel. 2007. “Researching New Literacies: Web 2.0 practices and insider perspectives.” E-Learning and Digital Media 4:224–240.

Peters, V. L., & Slotta, James D. (2010). Scaffolding Knowledge Communities in the Classroom: New Opportunities in the Web 2.0 Era. Designs for Learning Environments of the Future (pp. 205-232). Springer US. Retrieved from http://dx.doi.org/10.1007/978-0-387-88279-6_8

Tags , , , , , , , , , | Permalink | Comment (0)
kollaboration Swedish

Del 1 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

2011/06/15 – 10:11 f m

 

                 CC BY 2.0 by  andrewcparnell link

Idag när en dator per elev eller en per två elever och eller läsplattor introduceras i många skolor kommer det att innebära förändringar av lärande aktiviteter i skolan. Dagens teknik och kommande teknikutveckling, som är av betydels för utbildning presenteras kortfattat i Steve Wheeler´s presentation:

Web 3.0: The way forward?

View more presentations from Steve Wheeler

 

Hur undervisning i och organisation av skolan kommer att förändras genom att elever får möjlighet att använda tekniska artefakter i lärande aktiviteter är det ingen som har svar på, inte heller hur synen på kunskap kommer att förändras hos lärare, föräldrar och elever. Vad elever, föräldrar och samhället idag och imorgon anser är meningsfullt för elever att lära sig i skolan och hur skolsystemet, lärande aktiviteter bör förändras i relation till detta är komplexa frågor.

Det är långt ifrån självklart att tekniken ger eleverna bättre ämneskunskaper så som ämneskunskaper bedöms idag, däremot är det säkert att eleverna lär sig andra kunskaper när datorer och nya medier används i lärande aktiviteter.Vilka är då ämneskunskaperna elever behöver/måste lära sig i skolan? Hur synliggörs och bedöms kunskaperna? Vilka andra kunskaper lär sig eleverna vid användning av webbverktyg och nya medier? Kan bedömning av kunskaper ske individuellt? Trots osäkerhet kring dessa komplexa frågeställningar är det viktigt att lärare tar kommunikationen med omvärlden i beaktande i undervisningen och tillsammans med elever utveckla en praktik där webbverktyg och nya medier är en del av undervisningen.

För att svara på frågor som
När och hur är digitala artefakter meningsskapande? När är det lämpligt att kommunicera genom digitala artefakter och när finns det bättre alternativ? Hur organiseras lärande aktiviteter där kommunikation genom sociala medier är en del? Genom vad (och med vem) ska läraren kommunicera? Är det ok att twittra på lektionstid?
behöver lärare gemensamt med andra lärare, bibliotekarier, forskare… (med olika roller) arbeta med förändring av lärande aktiviteterna. 

Det är viktigt att tidigt lyfta att tekniken tillför många möjligheter, men att svaren på hur undervisning bör designas inte är självklara. Är det så att skolan bör ägna sig åt att arrangera fler ”möten där mobilerna är avslagna”, eller att vara ute i skogen (friluftsliv – idrott och hälsa) utan att mobilen är påslagen. – Troligtvis är det viktigt att göra både och. Arrangera undervisning där elever kommunicerar med andra över nätet, men samtidigt värna om lärande dialoger i den fysiska gruppen…

Serien av blogginlägg syftar till att lyfta fram möjligheter med att använda nya medier för planering och gemensamt genomförande av undervisning (främst med tanke på gymnasiet). Syftet är att skapa möjligheter för lärare att gemensamt utveckla praktiken. Central ide är samverkan runt hashtaggar #gy11bio, #gy11dk….

Tags , , , , | Permalink | Comment (0)