Tag Archives: knowledge building

Del 10 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

2011/08/11 – 12:08 e m

I förra inlägget visade jag på CK 12, som är en öppen textbook licensierad genom CC BY-SA (se https://creativecommons.org/weblog/entry/14141 och about). CK 12 drivs genom CK-12 Foundation en ”non-profit organisation” med syftet att minska kostnaderna för läromedel. Genom att licenciera materialtet enligt ovan skapas en öppen digital lärresurs (OER). Det är ur många aspekter fördelaktigt att i undervisningen använda öppna lärresurser, bl.a. ger möjlighet för elever och lärare att omarbeta och publicera materialet. Ännu finns ingen motsvarighet till CK 12 på svenska och det finns ett behov av öppna digitala lärresurser på svenska. Läs mer på Cela, Omvärldsbloggen och i tidigare inlägg.

För biologi ämnet finns en fantastisk resurs: bioscience explained, där mycket av materialet har CC licens.

Lärresurser som exemplen i föregående inlägg och inlägget ovan inbjuder (i olika grad) till dialog. Artiklarna i bioscince explained skriver forskare, vilka är möjliga att kontakta. Genom att öppna digitala lärresurser tillåter att materialet omarbetas och publiceras, skapas förutsättning för dialog i högre utsträckning än vid användande av traditionella läroböcker. Jag är övertygad om att läresurser går från tryckta böcker som inte inbjuder till dialog mot mer dialoga resurser. Detta är inget nytt, om man vidgar begreppet lärresurser till personer, har dialoga möten med personer utanför skolan och inte minst läraren alltid funnits. Den ”nya” mediatekniken erbjuder dock andra möjligheter till kommunikation med lärresurserna (personer), som inte tidigare var möjligt, ett exempel på detta är bloggen biolog(g):

Biolog(g)

Genom att se detta som en lärresurs skapas möjligheter till kommunikation mellan forskare och elever. Att designa undervisning där elever skriver kommentarer på en en blogg kan vara utmanande både för elever och för läraren, men det kan ge elever kunskaper om att använda resurser på nätet för livslångt lärande. I den bästa av världar fortsätter elever efter kursens slut fortsätter att kommunicera med de introducerade resurserna. Biolog(g) är ett exempel på en blogg – det finns flera relevanta bloggar inom biologiämnet, där elever inte behöver lägga tid på att värdera källan. En annan blogg och site som kan vara användbar har skapats av Henrik Bränden. Henrik har även flera öppna lärresusurser inom molykylärbiologi, se länksamlingen databaser.

Om man i undervisningen aktivt arbetar med att värdera källor kan design av lärande aktiviteter bestå i att eleverna kommenterar bloggar som de finner intressanta. För att detta inte ska bli individuella aktiviteter bör undervisningen organiseras utifrån idéen ”knowledge building”, se inlägget del 4. För att eleverna och lärare ska kunna hitta inläggen bör de alla innehålla en gemensam hashtag. Andra möjligheter till kommunikation med forskare… i undervisningen är att använda twitter och andra sociala medier.

Tags knowledge building, kollaboration, new media, OER, öppna lärresurser | Permalink | Comment (0)

Del 8 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

2011/06/21 – 8:41 f m

Det finns idag många intressanta uppslag på lärandeaktiviteter skapade av lärare både inom Sverige och utomlands, se bl.a. Per Falks material bloggen Att titta på vad andra lärare gör är värdefullt, men att dialog designa moment utifrån gemensamma teoretiska utgångspunkter (ex Knowledge building) skapar helt andra möjligheter. Det är antagligen först i dialogen om designen av lärandeaktiviteterna som bakomliggande idéer blir synliga. Detta är av största vikt då det, som i ”Knowledge bulding” eller ”triacologic approach to learning” inte handlar om att införa teknik, se inlägg del 4. Det finns inte lika många uppslag tillgängliga att bygga vidare på eller hämta idéer från, när det handlar om lärares gemensamma design av längre undervisningsmomement. Första steget till att börja samverka finns i att allt fler lärare börjar dela med sig av sitt material bl.a. genom att dela sitt material i Google sites, se exempelvis Biologi A av Marion Schöttelndreier se även bloggen och NV10 Biologi Aav Henrik Wilmar.
Jag är övertygad om att om lärare genom olika kommunikations verktyg i dialog börjar utforma gemensamma planeringar kommer det att i grupperna finnas tillräckligt med kunskap och idéer för att utforma lärande aktiviteter där elever får möjlighet att delta i kunskapsuppbyggande aktiviteter över nätet.
Designen av moment kan delas öppet för andra att bygga vidare på, dvs att verket CC-licensieras med rättighet att ”du tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk”. Den lämpligaste licensen att använda för detta är:

Erkännande-IckeKommersiell 2.5 Sverige (CC BY-NC 2.5)

Inom forskningsprojektet har arbetat med att konkretisera ideen – att eleverna arbetar med ”gemensamma kunskapsuppbyggande aktiviteter över nätet” – genom att designa några tänkbara moment. Momententen bör ses som idéer att hämta inspiration från (inte bara till undervisning i biologi). Momenten nedan är ”Work in progress” – ett arbete som om du kommer att undervisa i Biologi 1 gärna får delta i. Momenten är fria att omarbeta, redigera – hör av dig om du är intresserad.

1. Moment – Introduktion till social bokmärkning i Diigo och kompleterande webbverktyg

Nedan – ett utdrag från momentet:

Övergripande beskrivning

Momentet är en introduktion till att använda “web 2.0 verktyg” och “nya medier” i undervisningen genom att introducera sociala bokmärkningsverktyget Diigo, samt komplementerande “verktyg”. Syftet med att använda Diigo är att samla, bearbeta och dela information gemensamt. I samband med introduktionen av Diigo introduceras även komplementerande verktyg

Twitter

Flickr (CC-märkning)

Presentations program Prezi alternativt

Mindmap programmet – bubbl.us

Rss – läsare & netwibes?

I momentet skapar eleverna begreppskartor över de centrala begreppen som ingår i kursen. Arbetet med begreppskartor ligger till grund för introduktionen av Diigo.

Syftet med momentet är även att eleverna arbetar med att ställa egna frågor och söka information som ger svar på frågorna. Momentet tar även upp grundläggande frågor om upphovsrätt genom att Creative commons introduceras. Även grundläggande frågor om källkritik och hur man bör kommunicera i professionellt syfte i nya medier tas upp i momentet.
Momentet är även en möjlig introduktion till kursen biologi 1 på gymnasiet. Momentet Evolution bygger på detta moment.
Utgångspunkter för design av momenten är: - “knowledge building” / PLE – begrepp – taggar – taggmoln- begreppskartor

Det är inte bara lärare som behövs för att designa lärande aktiviteter i nya former utan även andra resurer, som läromedelsförlag, forskare… är viktiga att få med i samarbeten. Däremot tror jag det faktum att lärare delar med sig av sina ideer och design av undervisningsmoment är centralt för att andra ska kunna bidra till skapandet av gemensamma resurser.

Tags biologi, creative commons, knowledge building, kollaboration, new media, social media, undervisning | Permalink | Comment (0)

Del 7 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

2011/06/20 – 9:32 e m

Det finns idag många konkreta exempel på samarbetesprojekt att bygga vidare på. Idéer och uppslag till möjlig design av undervisning råder det ingen brist på, inte heller digitala och öppna digitala lärresurser (OER).

Med start i detta inlägg lyfts några resurser upp som kan vara användbara som utgångspunkter för design av undervisning där samarbete sker mellan skolor i kunskapsuppbyggande aktiviteter inom biologi ämnet på gymnasiet. Likande resurser är jag övertygad om att det går att hitta i alla ämnen och för alla delar av skolsystemet. Ett problem för de lägre åldrarna kan dock vara att de flesta resurser inte är på svenska.

Att hitta bland alla möjligheter och välja ut användbara resurser är ett tidkrävande arbete. Av den anledningen tror jag att de största vinsterna i början av ett samarbete, mellan lärare, görs genom att på ett organiserat sätt gemensamt samla bokmärken i social bookmarkingtools. Här finns redan upparbetade resurser som Nationell bokmärkessamling och personer som Alma Taawo (@Lankskafferiet på Twitter). Det är mycket att bibliotekarier på sikt blir en central del i detta samarbete. Ett exempel på hur information och resurser kan samlas på ett strukturerat sätt av lärare, bibliotekarier finns i:

Även eleverna är en värdefull resurs i arbetet med att samla användbar information och det kan bli en del av av ett samarbetesprojekt undervisningen. Läs mer om hur det kan gå till i blogginläggen:

Tags design, knowledge building, kollaboration, new media, OER, öppna lärresurser, social media, undervisning | Permalink | Comment (0)

Del 6 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

2011/06/20 – 6:10 e m

Vilka webbverktyg som är användbara för samarbete mellan lärare beror bl.a. på faktorer som kunskap hos de som medverkar, idéer om och målsättningar med projektet. Det är inte möjligt att tipsa om ”de bästa verktygen”, däremot går det förhoppningsvis att tipsa om några kategorier av verktyg som är användbara. Uppfinningsrikedomen hos alla som skapar webbverktyg är fashinerande snabb och ett urval av kategorier och lämpliga verktyg inom varje kategori är färskvara. Av de idag tillgängliga redskap ser jag att följande kategorier och verktyg som en grund. Att bara välja ett redskap är svårt eftersom de sitter ihop i ett ”kommunikations-ekosystem”. Urvalet har gjorts utifrån att det helst inte ska krävas några förkunskaper, att urvalet ska vara så litet som möjligt, att tjänsterna ska vara utan kostnad. Även principen att sprida risker, dvs att använda tjänster från flera olika företag, har varit central.

Utvalda gemensamma samarbetes & kommunikationsytor

Microbloggar:
Twitter: för öppen kommuniktation mellan lärare, elever, forskare och omvärld. Twittra med utvald hashtag.
Social bookmarking tools:
Diigo: för att samla, diskutera och dela information. Använd resurserna i ämnesgrupperna i Nationell bokmärkessamling, läs mer här.
IP-telefoni/Video kommunikation (vet inte hur jag ska benämna kategorin)
Skype: för möten en till en både genom chatt och videosamtal, för att se vem som är anträffbar.
Sluten kommunikationsyta:
Wiggio: för sluten kommunikation inom gruppen, dela dokument m.m.
Online dokumentations program:
Google docs (alt Zoho docs): för att samarbeta i dokument.
Online konferensprogram:
Adobe connect – onlinemöten

Fler användbara gemensamma samarbetes & kommunikationsytor

Bloggar här kan jag inte rekommendera någon speciell tjänst utan det personliga valet och utformandet är en del i att börja blogga. Jag tror att det är viktigt att inte blanda privat bloggande med lärares, forskares personligt ”professionella” bloggande.
Dela presentationer – Slideshare, Prezi
Sända föreläsningar live – Bambuser
Publicera bilder – Flickr
Mindmap program
Bubbl.us eller VUE (som dock kräver uppladdning mot server för att dela versioner)

Listan på verktyg som kan vara användbara kan göras oändlig, men med denna palett bör man klara sig. I ett kommande inlägg kommer jag ta upp ett verktyg som är konstruerat för design av undervisning.

Tags design, knowledge building, kollaboration, new media, social media, undervisning, web tools | Permalink | Comment (0)

Del 5 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

2011/06/17 – 11:40 f m

Det finns idag oöverskådligt antal möjligheter till samarbete över nätet, men att ta steget från idéen – att samarbeta i planering och genomförande av undervisning över nätet – till att göra det är komplicerat av flera anledningar.

Det mest påtagliga problemet i starten är att hitta andra som har liknade tankar och att komma fram till en gemensam form för kommunikation i planeringsfasen. En gemensam form för kommunikation kan organiseras på många olika sätt. Vilka verktyg som är användbara beror självklart på kunskaper – sätta upp en egen wiki på en egen server eller använda online dokument som Zoho docs eller Google docs kräver olika kunskaper. Det går inte att påstå att det blir samma resultat, men sett utifrån den bärande idéen att samplanera (egentligen är att gemensamt bygga upp kunskaper om design av undervisning) är det inte vilka verktyg som väljs avgörande utan att alla inblandade använder samma kommunikationsverktyg. Detta innebär inte bara att välja verktyg utan att gemensamt skapa liknande vanor, vilket kan vara att varje dag se efter om någon har redigerat dokumentet, lägga någon minut på att kolla twitter hashtaggen, visa att man är tillgänglig på skype.

by funtik.cat

Att knyta kontakt med andra lärare som kommer att undervisa i samma kurser eller har likande idéer om ämnesövergripande undervisning är det svåraste problemet att hitta lösning på. Att det finns ett behov att organisera denna fasen är uppenbar – men hur är inte självklart. Att i större skala bygga upp resurser som e-twinning tror jag inte är en fruktbar väg (i alla fall inte på kortsikt). För att få tillstånd samverkan är snarare kontakters tips antingen genom sociala medier eller fysiska möten avgörande för att hitta personer att samarbeta med. Alternativt är det så att samarbete växer fram genom att allt fler delar med sig av sina ideer om och sin design av undervisning genom nya medier och att samarbete växer fram genom dialog i bloggar, forum, wikis.

Det finns ett sätt som jag tror är fruktbart för att organisera samarbetesprojekt. I ”Massive open online cources” samlas kursdeltagare runt en hashtagg. Detta möjliggör att det går att publicera sig var som helst (eller nästan) på nätet förutsatt att hashtaggen skrivs med. Att samlas runt en hashtagg som är knuten till kurs eller ämnesövergripande projektet gör att dialogen i den inledande fasen kan föras på många olika ställen, eftersom hashtaggen är unik och sökbar.

I kommande inlägg skriver jag om vilka av alla kommunikationsmöjligheter jag idag tänker är mest användbara för att samverka, utifrån att det inte ska krävas några förkunskaper.

Tags #gy11bio, #gy11fy, #gy11nk, informationskompetens, knowledge building, kollaboration, new media, social media, undervisning | Permalink | Comment (0)

informationskompetens knowledge building kollaboration Swedish

Del 4 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

2011/06/16 – 9:00 f m

I föregående post skrev jag om nya kompetenser. Ideerna för att gemensamt designa och genomföra undervisning bygger inte främst på att eleverna ska utveckla ”nya kompetenser” utan på att eleverna deltar kunskapsuppbyggande aktiviteter. Ideerna som har rötter i knowedge building, som under lång tid har utvecklats av Carl Berieter och Marlen Scardamalia. Webbverktygen och kommuniktationsmöjligheterna tillgängliga idag erbjuder likande möjligheter som Knowledge Forum. Fostering communities of learners (FCL) har liksom Knowledge building den bärande ideén ”Knowledge Communities”. På senare år har Kai Hakkarinen har utvecklat Trialogical approach to learning, som bygger på Knowledge building och Slotta och Najafi har arbetat med Knowledge Community and Inquiry. Att organisera undervisning där eleverna deltar i kunskapsuppbyggande aktiviteter innebär bl.a.:

“While the research in FCL and KB may emphasize somewhat different pedagogical processes and epistemological frameworks, both are dedicated to the vision of a classroom where students collaborate in developing ideas, and rely on the contributions of their peers as a primary resource for learning. Both projects require a deep epistemological commitment from students and teachers that is consistent with autonomous lifelong learning, resulting in radical departure from conventional forms of classroom instruction.” (J D Slotta & Najafi, 2010)

Webbverktygen som finns tillgängliga idag liknar Knowlege Forum och tycks skapa liknande förutsättningar för ”Knowledge building” – aktiviteter. Informations och kommunikations-teknologin erbjuder nya möjligheter för att organisera gemensamma lärande aktiviteter. Men att bara introducera och använda wikis, bloggar i undervisningen leder inte till att etablera en ”knowledge community”:

”Establishing a knowledge community within the classroom involves changing the learning practices of all students and teachers, as well as their epistemological perspectives. This cannot be achieved simply by adding a wiki or a blog to a classroom.” (J D Slotta & Najafi, 2010)

Då elever får tillgång till en dator per elev organiserar de sitt interface på olika sätt, kommunicerar genom olika verktyg – organiserar sin personliga lärmiljö (PLE). (PLE är inte ett vedertaget koncist begrepp.) Att bygga upp sin personliga lärmiljö och sitt personliga lärande är en annan möjlig ide som grund för design av undervisning.

Klippet är uppladdat av Wendy Drexler, som forskar på PLE inom skolan.

På vilka ideér design av undervisning bör bygga på när nya medier används är inte självklart, men idag tänker jag att det kan vara fruktbart att designa undervisning som bygger på att elever knyter kontakter med intressanta personer och organiserar resurser och genom det skapar personligt anpassade lärande aktiviter inom och utanför skolan – som kan bli synliga i inom lärande aktiviterer inom skolan.

by hojusaram

Att bara bygga på PLE är antagligen inte fruktbart utan grunden för design av undervisning bör bygga på att elever (tillsammans med elever och lärare på andra skolor och andra utomstånde) deltar i gemensamma information- / kunskaps-uppbyggande aktiviteter.

Refernser:

Slotta, J D, & Najafi, H. (2010). Knowledge Communities in the Classroom. International encyclopedia of education. Oxford.