Tag Archives: social media

Swedish

Kommunikation i sociala medier – en reflektion

All professionell kommunikation jag har haft i sociala medier har fram tills för några dagar sedan varit, upplevts som, i huvudsak positiva möten. Framförallt tänker jag på alla interaktioner där jag, då jag tidigare arbetade som lärare, kommunicerade med andra med liknande intresseområden och frågeställningar, men även möten med doktorander och i arbetet med att ta fram P2PU på svenska och skapandet av nätverket Dela! Självklart har kritiska frågor ställts och kritik har framförts, men jag har inte stött på öppen kritik, som berört mig personligen.

Jag ska vara tydlig med att kritiken på twitter under och efter föreläsningen var helt berättigad och att jag är tacksam för den nyanserade tonen och uppriktigheten i kritiken. Men budskapet var tydligt och ja det var en, för att utrycka det milt, en mindre lyckad föreläsning. Trots den nyanserade och rättmätiga kritiken var svårt för mig att hantera situationen.

Jag har förespråkat öppenhet när det gäller användning av nya medier såsom bloggar och wikis. Jag anser fortfarande att det är viktigt att inte sluta kommunikationen mellan lärare och elever i exempelvis lärplattformar och därmed exkludera möjlig interaktion med omvärlden. Men de nya personliga erfarenheterna kommer att påverka min interaktion på nätet och även bidra till att omvärdera delar av mina värderingar när det gäller kommunikation på nätet.
Jag har experimenterat med min professionella nätidentiet, men har varit restriktiv med det som är privat, trots det berörde kritiken mig i hög grad. Utgångspunkten för min professionella interaktion på nätet har varit att våga visa processer och att inte ge en förskönande bild av att ”lyckas”, med förhoppningen detta möjliggör tillvaratagande av dagens kommunikativa resurser för att ”tänka tillsammans med andra”. En del har här varit att visa även det som inte ”lyckats”, skriva på engelska även om det inte är perfekt eller till och med långt ifrån perfekt. Andra delar har varit att i Diigo och i wikin visa det jag läser och göra kommentarerna publika.

Vilken bild jag ger av mig själv på nätet är viktig och jag är samtidigt medveten om att jag bara till viss del styr över den bilden själv (andra kan posta bilder i Facebook), men det har inte tidigare varit problematiskt för mig. Att första gången uppleva en annan sida av interaktioner på nätet, var till en början inte positivt, men det var och är lärorik. För min del kommer det vara övergående, men när det gäller användning av nya-, sociala, deltagande-medier i undervisningen ser jag en större problematik än jag tidigare sett. Att elever sluter avtal med tredje part, exempelvis Diigo och öppet kommunicerar på nätet har därmed blivit en än mer komplex fråga efter denna erfarenhet, detta trots att jag tidigare tagit del av publicerad forskning och annan litteratur som tar upp detta ämne.

knowledge building kollaboration Swedish

Del 8 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

Det finns idag många intressanta uppslag på lärandeaktiviteter skapade av lärare både inom Sverige och utomlands, se bl.a.  Per Falks material bloggen Att titta på vad andra lärare gör är värdefullt, men att dialog designa moment utifrån gemensamma teoretiska utgångspunkter (ex Knowledge building) skapar helt andra möjligheter. Det är antagligen först i dialogen om designen av lärandeaktiviteterna som bakomliggande idéer blir synliga. Detta är av största vikt då det, som i ”Knowledge bulding” eller ”triacologic approach to learning” inte handlar om att införa teknik, se inlägg del 4. Det finns inte lika många uppslag tillgängliga att bygga vidare på eller hämta idéer från, när det handlar om lärares gemensamma design av längre undervisningsmomement. Första steget till att börja samverka finns i att allt fler lärare börjar dela med sig av sitt material bl.a. genom att dela sitt material i Google sites, se exempelvis Biologi A av Marion Schöttelndreier se även bloggen och NV10 Biologi Aav Henrik Wilmar.
Jag är övertygad om att om lärare genom olika kommunikations verktyg i dialog börjar utforma gemensamma planeringar kommer det att i grupperna finnas tillräckligt med kunskap och idéer för att utforma lärande aktiviteter där elever får möjlighet att delta i kunskapsuppbyggande aktiviteter över nätet.
Designen av moment kan delas öppet för andra att bygga vidare på, dvs att verket  CC-licensieras med rättighet att ”du tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk”. Den lämpligaste licensen att använda för detta är:

 

 

Erkännande-IckeKommersiell 2.5 Sverige (CC BY-NC 2.5)

Inom forskningsprojektet har arbetat med att konkretisera ideen – att eleverna arbetar med ”gemensamma kunskapsuppbyggande aktiviteter över nätet” – genom att designa några tänkbara moment. Momententen bör ses som idéer att hämta inspiration från (inte bara till undervisning i biologi). Momenten nedan är ”Work in progress” – ett arbete som om du kommer att undervisa i Biologi 1 gärna får delta i. Momenten är fria att omarbeta, redigera – hör av dig om du är intresserad.

1. Moment – Introduktion till social bokmärkning i Diigo och kompleterande webbverktyg

Nedan – ett utdrag från momentet:

Övergripande beskrivning

Momentet är en introduktion till att använda “web 2.0 verktyg” och “nya medier” i undervisningen genom att introducera sociala bokmärkningsverktyget Diigo, samt komplementerande “verktyg”. Syftet med att använda Diigo är att samla, bearbeta och dela information gemensamt.  I samband med introduktionen av Diigo introduceras även komplementerande verktyg

  • Twitter
  • Flickr  (CC-märkning)
  • Presentations program Prezi alternativt
  • Mindmap programmet – bubbl.us
  • Rss – läsare & netwibes?

I momentet skapar eleverna begreppskartor över de centrala begreppen som ingår i kursen. Arbetet med begreppskartor ligger till grund för introduktionen av Diigo.

Syftet med momentet är även att eleverna arbetar med att ställa egna frågor och söka information som ger svar på frågorna. Momentet tar även upp grundläggande frågor om upphovsrätt genom att Creative commons introduceras. Även grundläggande frågor om källkritik och hur man bör kommunicera i professionellt syfte i nya medier tas upp i momentet.
Momentet är även en möjlig introduktion till kursen biologi 1 på gymnasiet. Momentet Evolution bygger på detta moment.
Utgångspunkter för design av momenten är:   - “knowledge building” / PLE – begrepp – taggar – taggmoln- begreppskartor

Det är inte bara lärare som behövs för att designa lärande aktiviteter i nya former utan även andra resurer, som läromedelsförlag, forskare… är viktiga att få med i samarbeten. Däremot tror jag det faktum att lärare delar med sig av sina ideer och design av undervisningsmoment är centralt för att andra ska kunna bidra till skapandet av gemensamma resurser.

Del 7 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

Det finns idag många konkreta exempel på samarbetesprojekt att bygga vidare på. Idéer och uppslag till möjlig design av undervisning råder det ingen brist på, inte heller digitala och öppna digitala lärresurser (OER).

Med start i detta inlägg lyfts några resurser upp som kan vara användbara som utgångspunkter för design av undervisning där samarbete sker mellan skolor i kunskapsuppbyggande aktiviteter inom biologi ämnet på gymnasiet. Likande resurser är jag övertygad om att det går att hitta i alla ämnen och för alla delar av skolsystemet. Ett problem för de lägre åldrarna kan dock vara att de flesta resurser inte är på svenska.

Att hitta bland alla möjligheter och välja ut användbara resurser är ett tidkrävande arbete. Av den anledningen tror jag att de största vinsterna i början av ett samarbete, mellan lärare, görs genom att på ett organiserat sätt gemensamt samla bokmärken i social bookmarkingtools. Här finns redan upparbetade resurser som Nationell bokmärkessamling och personer som Alma Taawo (@Lankskafferiet på Twitter). Det är mycket att bibliotekarier på sikt blir en central del i detta samarbete. Ett exempel på hur information och resurser kan samlas på ett strukturerat sätt av lärare, bibliotekarier finns i:

Även eleverna är en värdefull resurs i arbetet med att samla användbar information och det kan bli en del av av ett samarbetesprojekt undervisningen. Läs mer om hur det kan gå till i blogginläggen:

 

kollaboration Swedish

Del 6 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

Vilka webbverktyg som är användbara för samarbete mellan lärare beror bl.a. på faktorer som kunskap hos de som medverkar, idéer om och målsättningar med projektet. Det är inte möjligt att tipsa om ”de bästa verktygen”, däremot går det förhoppningsvis att tipsa om några kategorier av verktyg som är användbara. Uppfinningsrikedomen hos alla som skapar webbverktyg är fashinerande snabb och ett urval av kategorier och lämpliga verktyg inom varje kategori är färskvara. Av de idag tillgängliga redskap ser jag att följande kategorier och verktyg som en grund. Att bara välja ett redskap är svårt eftersom de sitter ihop i ett ”kommunikations-ekosystem”. Urvalet har gjorts utifrån att det helst inte ska krävas några förkunskaper, att urvalet ska vara så litet som möjligt, att tjänsterna ska vara utan kostnad. Även principen att sprida risker, dvs att använda tjänster från flera olika företag, har varit central.

Utvalda gemensamma samarbetes & kommunikationsytor

  • Microbloggar:
    Twitter: för öppen kommuniktation mellan lärare, elever, forskare och omvärld. Twittra med utvald hashtag.
  • Social bookmarking tools:
    Diigo: för att samla, diskutera och dela information. Använd resurserna i ämnesgrupperna i Nationell bokmärkessamling, läs mer här.
  • IP-telefoni/Video kommunikation (vet inte hur jag ska benämna kategorin)
    Skype: för möten en till en både genom chatt och videosamtal, för att se vem som är anträffbar.
  • Sluten kommunikationsyta:
    Wiggio: för sluten kommunikation inom gruppen, dela dokument m.m.
  • Online dokumentations program:
    Google docs (alt Zoho docs): för att samarbeta i dokument.
  • Online konferensprogram:
    Adobe connect – onlinemöten

 

Fler användbara gemensamma samarbetes &  kommunikationsytor

  • Bloggar här kan jag inte rekommendera någon speciell tjänst utan det personliga valet och utformandet är en del i att börja blogga. Jag tror att det är viktigt att inte blanda privat bloggande med lärares, forskares personligt ”professionella” bloggande.
  • Dela presentationer – Slideshare, Prezi
  • Sända föreläsningar live – Bambuser
  • Publicera bilder – Flickr
  • Mindmap program
    Bubbl.us
    eller VUE (som dock kräver uppladdning mot server för att dela versioner)

Listan på verktyg som kan vara användbara kan göras oändlig, men med denna palett bör man klara sig. I ett kommande inlägg kommer jag ta upp ett verktyg som är konstruerat för design av undervisning.

knowledge building kollaboration Swedish

Del 5 – Samarbeta i design och genomförande av undervisning

Det finns idag oöverskådligt antal möjligheter till samarbete över nätet, men att ta steget från idéen – att samarbeta i planering och genomförande av undervisning över nätet – till att göra det är komplicerat av flera anledningar.

Det mest påtagliga problemet i starten är att hitta andra som har liknade tankar och att komma fram till en gemensam form för kommunikation i planeringsfasen. En gemensam form för kommunikation kan organiseras på många olika sätt. Vilka verktyg som är användbara beror självklart på kunskaper – sätta upp en egen wiki på en egen server eller använda online dokument som Zoho docs eller Google docs kräver olika kunskaper. Det går inte att påstå att det blir samma resultat, men sett utifrån den bärande idéen att samplanera (egentligen är att gemensamt bygga upp kunskaper om design av undervisning) är det inte vilka verktyg som väljs avgörande utan att alla  inblandade använder samma kommunikationsverktyg. Detta innebär inte bara att välja verktyg utan att gemensamt skapa liknande vanor, vilket kan vara att varje dag se efter om någon har redigerat dokumentet, lägga någon minut på att kolla twitter hashtaggen, visa att man är tillgänglig på skype.

image from www.flickr.com

Creative Commons Attribution-Noncommercial 2.0 Generic License by  funtik.cat 

Att knyta kontakt med andra lärare som kommer att undervisa i samma kurser eller har likande idéer om ämnesövergripande undervisning är det svåraste problemet att hitta lösning på. Att det finns ett behov att organisera denna fasen är uppenbar – men hur är inte självklart. Att i större skala bygga upp resurser som e-twinning tror jag inte är en fruktbar väg (i alla fall inte på kortsikt). För att få tillstånd samverkan är snarare kontakters tips antingen genom sociala medier eller fysiska möten avgörande för att hitta personer att samarbeta med. Alternativt är det så att samarbete växer fram genom att allt fler delar med sig av sina ideer om och sin design av undervisning genom nya medier och att samarbete växer fram genom dialog i bloggar, forum, wikis.

Det finns ett sätt som jag tror är fruktbart för att organisera samarbetesprojekt. I ”Massive open online cources” samlas kursdeltagare runt en hashtagg. Detta möjliggör att det går att publicera sig var som helst (eller nästan) på nätet förutsatt att hashtaggen skrivs med. Att samlas runt en hashtagg som är knuten till kurs eller ämnesövergripande projektet gör att dialogen i den inledande fasen kan föras på många olika ställen, eftersom hashtaggen är unik och sökbar.

I kommande inlägg skriver jag om vilka av alla kommunikationsmöjligheter jag idag tänker är mest användbara för att samverka, utifrån att det inte ska krävas några förkunskaper.

Swedish

21st centuary skills, skolan och bildning!

Jag har inte på långa vägar tänkt färdigt i denna fråga, men börjar ändra uppfattning om det är någon större skillnad mot tidigare när det gäller vilka kunskaper som är viktiga för elever att lära sig som går i skolan idag och imorgon mot förr.

Självklart är det en annan verklighet de möter än när jag eller mina föräldrar gick i skolan. Eleverna kan bl.a. snubbla över sidor (information) som är direkt olämpliga (på ett helt annat sätt än när jag gick i skolan) och de har en enorm informationsmängd att navigera i, men grunderna i det barn och ungdomar behöver lära sig är fortfarande samma.

Vad är det elever ska lära sig i skolan och varför?
Ett närmande är att dela upp lärandet i dels vad de själva vill lära sig och vad samhället, föräldrar… anser att de måste lära sig, dvs informellt och formellt lärande. När detta inte är någon uppdelning utan är ett och samma har vi en bra skola. Möjligheten för att denna uppdelning ska suddas ut är kanske större idag genom att nya medier (sociala medier) underlättar i att hitta intressanta personer att kommunicera med och internet underlättar att hitta relevant information.

När det gäller det som elever vill lära sig, finns det idag fler möjligheter att lättare få tag på information. Det är betydligt lättare att om och om igen se de förebilder som finns, hitta information som hjälper dem vidare och inte minst att hitta andra som vill lära sig samma saker.

Men vad är det man vill lära sig? Det man har sett, läst om…. någonstans kommer idéerna ifrån. Finns det idag fler möjligheter för barn ungdomar att utveckla sig i det de vill? Är samhället mer tolerant för att vi lär oss olika kunskaper? Självklart beror det på en mängd faktorer och det ser väldigt olika ut, men i grund och botten tror jag inte att barn idag har fler idéer, rikare fantasi… och mer möjligheter, men inte heller att det är tvärt om. Däremot finns det fler vägar vidareutveckling av egna intressen, som kan leda till arbete och självklart till personlig utveckling. Eleverna är idag inte lika låsta till tid och rum, utveckling av kunskaper inom ett specialområde kan leda till arbete i en helt annan del av världen.

Detta resonemang leder in på att skolan i högre utsträckning bör bejaka barns egna drivkrafter för personligt lärande (kunskapsutveckling – kunskapsförändring – kunskapsförädling) och att vi bör minska på det som samhället anser att barnen bör kunna. Skolan behöver koncentrera sig på att bygga upp elevernas förmåga till eget lärande. Idag behöver vi vara öppnare än tidigare eftersom vi befinner oss i en brytningstid. Självklart har alla tider varit brytningstider, förändringar har alltid skett och kommer alltid att ske, men antagligen går förändringen fortare just nu än vad den gjort på länge.

När elever ser att de lär sig bättre (lär sig det som är mer relevant för dem) utanför skolan än i skolan och att de formella kraven blir allt mer åtskilda från det de ser behov av att lära sig, skapas märkliga begrepp som ”skolkunskaper”. Detta handlar inte om att skola (inte byggnaden) inte kan vara en lämplig plats för att lära sig, utan för att skolan idag är en konservativ institution. Det är inte hållbart att det som elever vill lära sig ligger långt från det samhället, (& föräldrar) förväntar sig och kräver genom styrdokument.

(Jag vet att jag tar mig stora friheter i denna text och argumenten är helt baserade på mina upplevelser. Texten måste läsas som ett uttryck för vad jag ser just nu och att mina åsikter kommer att ändras.)

Vilka kunskaper ska samhället kräva att eleverna lär sig i skolan?

Nu pratar många om 21st centuary skills och några organisationer är mer tongivande än andra bl.a. PARTNERSHIP FOR 21ST CENTURY SKILLS (Framework for 21st Century Learning.” http://www.p21.org/index.php?option=com_content&task=view&id=254&Itemid=119 (Accessed November 7, 2010) och OECD
(21ST CENTURY SKILLS AND COMPETENCES FOR NEW MILLENNIUM LEARNERS IN OECD COUNTRIES
EDU Working paper no. 41
. OECD http://www.oecd.org/LongAbstract/0,3425,en_2649_33723_44303186_119684_1_1_1,00.html.)

Vad är då 21st centuary skills och skiljer de sig från 90-talets ”skills”?

Det är ingen lätt fråga om man vill försöka definiera vilka kunskaper som behövs för arbeten som ännu inte finns, men å andra sidan är det i stort sett samma “skills” som alltid har behövs. I diskussionen om vilka kunskaper eleverna ska lära sig i skolan, som diskuteras i termer av ”framtidens kunskaper”, behövs en vidgad dialog, som självklart behöver utgå från hur samhället ser ut idag och den teknik som är tillgänglig idag.

I inledningen på Lpf 94 står det att:

”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla….
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet…..

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse…..
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både möjlighet och skyldighet att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där….

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Då värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem….
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. ….

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.

Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan ska bidra till elevernas allsidiga utveckling….

Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta….

Genom studierna ska eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra.
Skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge gymnasieeleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.
Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation….
Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser…

Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion…

…Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Därvid ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld eleven möter i skolan och det arbete eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan.
Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro.” (Lpf 94)

Vad är meningen med att kopiera större delen av inledningen i Lpf 94, en läroplan som är historia?

Det mesta av det som står i denna inledning är det som skolan ska ägna sig åt även i fortsättning, visst finns det delar i Lpf 94 som är problematiska, men på det hela taget kan jag inte se någon större skillnad på detta och det eleverna skulle behöva i framtiden, dock är delar av det som går under benämningen ”21st centuary skills” är nya och måste läggas till. Men det problematiska är antagligen snarare att skolan inte har organiserats på sådant sätt att den har genomfört de förändringar som Lpf 94 innebar. En av de förändringar som bör göras är att utöka elevernas möjligheter att utveckla sitt egna lärande och ansvarstagande för sin kunskaps-  -utveckling –förändering -förädling.

Skolan bör i högre utsträckning skapa än bättre förutsättningar för ”elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling”. Antagligen är livslångt lärande än viktigare idag än 94, när vi om 10 år inser att Kinesiska är det stora världspråket och att det var just det som eleverna borde ha lärt sig i skolan. I vissa avseende har begrepp i LPF 94 förändrats, som ex bildnings-begreppet.  När det gäller bildningsbegreppet behöver inte minst ”teknokulturell bildning” (Lövlie, Lars. 2006. “Technocultural education.” in Seminar. net–International Journal of Media, Technology and Lifelong Learning, vol. 2 seminar.net/files/vol2-1/lars-lovlie%20-vol2-1.pdf ) och ”postkolonial bildning” (Bildningens förvandlingar, edited by Bernt Gustavsson. Göteborg: Daidalos.) diskuteras. Detta är antagligen inte detta man syftar på i Lpf 94 och därmed innebär det förändringar av vad eleverna ska lära sig när begreppen ändras.

Kortfattad avslutning, absolut avgörande för elevernas lärande för framtiden, oavsett om det kallas ”21st centuary skills” eller Lpf 94, är om skolan blir en större del av samhället och om samhället släpper tid och resurser för att ta ett större ansvar för barn och ungdomars lärande. Detta innebär inte att lärare inte ska ta ansvar, utan snarare tvärt om, att läraren behöver lägga större kraft på att skapa lärandesituationer i möten med ”omvärlden”.

Att idag diskutera ”21st centuary skills” är bra inte minst ur den synvinkeln att dagens kommunikationsformer blir synliga (nu när vi lever på 2000-talet). Att förbereda elever på arbeten som ännu inte finns är det vi ska göra i skolan? Antagligen är detta inte något vi bör göra, men självfallet bör vi diskutera vilket framtida samhälle vi vill vara med och skapa för barnen som går i skolan idag.
”21st centuary skills” – är i sig ett problematiskt begrepp eftersom vi redan är 10 år in på 2000-talet. Vilka kommunikationsmönster har vi idag, hur ser samhället ut idag…? Skolan kan inte vara en bromskloss i samhället utan måste ha en större del i det…. då skulle aldrig dessa frågor uppkomma.

Vilka delar i ”21st centuary skills” är nya – kollaboration? Vad ska vi lägga till i styrdokumenten? Och framförallt vad ska vi ta bort från styrdokumenteten för att låta eleverna få större utrymme för sitt lärande och därmed utveckla sin personliga lärmiljö? Eller behövs det helt nya styrdokument? Antagligen är de stora frågorna hur ska ämnesindelningen se ut, behövs de? Vad kan vi ta bort från ”ämneskunskaperna” och vilka nya ämneskunskaper ska vi lägga till, utan att lägga på för mycket av det ”samhället kräver”.